10

Slottets historia


Sedan urminnes tider har det utskjutande näset mellan Lundåkra- och Lommabukten varit bebyggt, och är mest känt är Gillhögs gånggrift som ligger beläget på den högsta punkten.
Gånggriften är från 2000 f.Kr och är en av Skånes mäktigaste stenåldersgravar.
Sätesgården byggdes under medeltiden av en herremanssläkt vid namn Barsebec som kallades så efter byns och gårdens namn.


Slottet är beläget nära Öresund ett par km nordväst om Löddeköpinge. Huvudbyggnaden är byggt av gammal gråsten och har ändrat utseende många gånger. Från början var slottet två våningar med tillhörande uthuslängor samt en större vallgrav runt. Under Gustaf David Hamiltons tid planerades en ombyggnation av borgen in men detta genomfördes aldrig, istället byggde man en tredje våning på huvudbyggnaden samt uthuslängorna ersattes med paviljonger.


På huvudbyggnaden byggdes sedan till två åt båda sidorna utskjutande tvåvåningsflyglar, dock revs den östra flygeln på 1940-talet på grund av dåligt skick och dyrt underhåll. År 1889 byggdes slottet om av den danske arkitekten Ganzow som använde en del av murarna i det gamla stenhus som funnits på sätesgården sedan 1300-talet. Byggnadsstilen är av den modernare stilen och har inspirerats av den holländska renässansen som är väl representerad bland de äldre skånska byggnadsverken. Idag består slottet av tre våningar och har den ena flygeln kvar, den ena vallgraven som går runt parken finns delvis kvar. Slottsparken är berömd för sina sällsynta trädslag och besöktes även av Carl von Linné.


Parken och slottet är inte öppet för allmänheten.

 

Barsebäcks historia


Själva gården byggdes som sagt upp under medeltiden av en släkt vid namn Barsebec, Niels Barsebec dog 1286. År 1339 skrev Peder Nielsen till gården och var därmed den första omnämnda ägaren till gården, för att mot slutet av 1400-talet komma i den nordjylländska fläkten Brocks händer som redan härskat på Häckeberga under 1300-talet.
De sista ägarna i familjen Brock var Ide Brock som var gift med Trued Gregersen Ulfstrand som var diplomat och en stor krigare. Trued ägde också Torup, Svenstorp och Vämmetofte och brukade kallas för ”den rige”.


När Ide Gick bort 1532 gifte sig Trued om sig med Görvel Fadersdotter Sparre. Trued gick bort 1545 och då tillföll Barsebäck sonen Niels i det första äktenskapet som var gift med Margarethe Herlufsdatter Skave. Niels var länsherre på Stehag och dog 1575. Niels dotter Sophie tog därefter över gården och gifte sig med Claus Mouridsen Podebusk, som ägde Krapperup där han senare avled 1616. Deras dotter Margarete gifte sig sedan med Fredrik Rantzau som sedan blev ägare till Barsebäck.


År 1630 bytte godset ägare till släkten Thotts ägo genom riksrådet Tage Ottosen Thott som även kallades den ”Skånske kungen”. Familjen Thott ägde gården fram till 1672 då godset köptes av den kungliga sekreteraren Johan Eriksson Brunnius, adlad Rosenmarck som därmed blev den första svenska ägaren till Barsebäck.


År 1675-1679 under det skånska kriget övertogs samtliga av de Thottska godsen i Skåne och blev där med svensk egendom, då freden kom återlämnades de Thottska godsen.
Dock trivdes inte Thottarna med att vara styrda under Sverige så de avyttrade ett flertal av de skånska egendomarna och flyttade tillbaks till sina gods i Danmark. Barsebäck återlämnades 1682 till Knud Thotts änka Brigitte Skeel som några år senare helt överlämnades i svensk ägo.


Barsebäck köptes av överauditören Johan Lang, adlat Langenhielm som efter sin död överlät det som residens för hans änka Anna Catharina Franc. Karl XII satte igång en rad försvarsåtgärder utmed Öresundskusten medan han ännu befann sig i Turkiet. Den skånske guvernören Magnus Stenbock hade vid det lilla fiskeläget Barsebäck låtits bygga en kilometerlång basstation kallat ”Senbocks vallar” som det än i dag finns konturer av. År 1718 sändes översten Lorentz Christoffer Stobaeus, adlad Stobée, som suttit i fångenskap i Sibirien över för att leda arbetet med att förstärka skytte värnen då man fruktade en ny dansk landsstigning i Skåne.


Stobée stannade kvar i Barsebäck och gifte sig med änkan på slottet, en tid efter det blev han chef för fortifikationen och landshövding i Göteborgs och Bohus län. Lorentz Christoffer Stobée lämnade redan innan sin död 1756 över Barsebäck till hans son i ett tidigare äktenskap, Samuel Andreas Stobée. Samuel Andreas Stobée sålde redan 1743 godset till en annan svensk militär, översten och regementschefen i Malmö fältmarskalk Gustaf David Hamilton och därmed kom Barsebäck i nuvarande släkts ägo.


Hamilton var son till en gammal karolin som invandrat från Irland och senare upphöjts till friherre, och skaffat sig en stor förmögenhet genom att gifta sig med Henrietta Jakobina Hildebrand. Gustaf David Hamilton deltog i slutskedet av Karl XII:s krig och var en tid därefter i fransk krigstjänst.


När Gustaf David Hamilton köpte Barsebäck var godset i miserabelt skick, byggnaderna lutade och var i fallfärdigt skick och åkermarken var mycket misskött. Barsebäck ansågs av utländska sjöfarare vara ett rövarnäste, då de strandade fartygen vid Barsebäck hade tendens att plundras då de nådde strand. År 1749 så Carl von Linné kom till Barsebäck på sin skånska resa, hade förhållandena ändrats radikalt och en kraftig upprustning av godset hade skett. Hamilton moderniserade jordbruket genom nyförvärv av maskiner samt att slå samman små fält till stora. Detta var en början till Rutger Macleans enskifte på Svaneholm ca 30 år senare.


Gustaf David Hamilton blev en föregångsman när de gällde dikning av åkrarna runt Barsebäck och utfärdade en byordning som reglerade dikningsuppgifterna som gav förutsättningar för samarbete mellan bönderna omkring. Gustaf, kyrkoherden och samtliga bönder i trakten utarbetade också en framsynt stadga om fattigvården i Hofterups socken där de fastställdes hur vården skulle skötas. Han reglerade även i en skolordning socknens och böndernas skyldigheter beträffande skolväsendet och inträdde själv som en ekonomisk garant.


Det finns ett vackert monoment i form av en sandstensobelisk i slottsparken som minne av honom ”av tacksamma barn” som dock har bytt plats till utkanten av parken.
1751 när det pommerska kriget bröt ut hade G D Hamilton blivit generallöjtnant och upphöjts till grevligt stånd. 1757 Följde han trupperna ut i kriget mot Preussen och förde själv befälet under det sista halvåret 1758. Efter kriget blev han fältmarskalk och serafimerriddare och fick 79 år gammal rang som en av rikets herrar. Han spelade under 1760-talet en viktig roll som hattpolitiker och var god vän med kung Adolf Fredrik, som han ofta var gäst hos. Gustav David Hamilton gjorde sig känd som en frispråkig och kvick sällskapsmänniska. År 1760 blev Gustaf även ägare till Henrikstorps glasbruk vid Perstorp som var det första glasbruket i Skåne.


Gustaf David älskade Barsebäck och gjorde det till ett fideikommiss i familjen Hamilton 1767.
År 1788 avled Gustaf David Hamilton 90 år gammal och i sitt testamente hade han bestämt att en penningsumma skulle gå till att förbättra skolväsendet i Barsebäck socken. Hans son Hugo Vilhelm Hamilton blev den förste fideikommissarien till Barsebäck vilken avled år 1800 som generallöjtnant. Hugos bror kammarherren greve Adolf Ludvig Hamilton som gjort sig känd som författare av memoarer som berätta om livet kring Gustaf III och hans hov skildrades på ett ofördelaktigt sätt, dessa böcker finns kvar bevarade på slottsbiblioteket.


Efter Hugo Vilhelm Hamiltons död tillträdde hans ende son hovmarskalken greve Gustaf Hamilton som efter sin död efterlämnade fyra döttrar. Efter många om och men övergick sedan godset till Adolf Ludvig Hamilton som var son till greve Adolf Gustaf Wathier Hamilton som i sin tur efterträddes av sin son greve Adolf Ludvig Axel Hamilton. Sedan tillträdde dennes bror greve Henning Wathier Hamilton och efter honom 1946 sonen Ian David Hamilton.


Greve Ian David Hamilton var Lantmästare och gjorde Barsebäck till ett europeiskt mönsterjordbruk och tilldelades sedan s.k. jordbrukets nobelpris, det tyska Justus von Liebig-priset 1967 för sina framstående insatser inom jordbruksnäringen. År 1997 dog Ian David Hamilton och den äldsta sonen greve Wathier Hamilton tog över förvaltandet av godset som idag ligger i ett fideikommissaktiebolag. När Wathier Hamilton tog över bestod Barsebäck av runt 1250 ha åkermark, idag har godset runt 1700 ha egen åkermark.

 

Idag förvaltas Barsebäck av greve Christoffer Hamilton som är den 9:e generationen Hamilton på Barsebäck.

 

   

Barsebäcks slott

 

Carl von Linné besökte Barsebäck

10

 

 

Copyright Barsebäcks Gård